Vår historia

1900-talet

År 1903 startade Ragnar Wollin företaget Önos i Tollarp utanför Kristianstad. På den tiden växte det här rikligt med frukt och bär. Affärsidén var mycket enkel: köp frukt och bär, brygg vin och alkoholfria drycker. Sälj det till kyrkorna som nattvardsvin!

Namnet Önos har anor tillbaka till den grekiska mytologin. Vinguden Dionysos gav en vinranka till en mäktig grekisk kung vid namn Oineus, som betyder vin på grekiska. Oineus uttalas Önos på skånska. Därav kronan på logotypen. Ragnar Wollins affärsidé utvecklades. Så småningom producerades viner som skåningarna kunde njuta av vid det egna bordet. Företaget, som hade ett tiotal anställda, var mycket lönsamt. Som mest hade Önos ett 40-tal olika produkter i sitt sortiment, både egna och importerade viner. Men här fanns även sherry, det egna fiskvinet Williamsheimer, Champagne, portvin, glögg, Skånskt Lantvin blåbärsvin och krusbärsvin. Önos blev känt genom Industriutställningen i Lund sommaren 1907, där Ragnar Wollin lät uppföra en elegant villa med servering. Besvikelsen blev stor när Önos endast tilldelades en bronsmedalj för sin tillverkning av saft och vin. Ragnar Wollin hade räknat med guld och vägrade ta emot sin utmärkelse. I vredesmod sände han prover till vinmässa i Paris. Där, i vinets högborg, erövrade Önos guldmedalj. Denna triumf basunerades ut i både broschyrer och prislistor genom budskapet ”Guldmedalj i Paris 1907” .

1910-talet

1917 slog det så kallade Brattsystemet med hårda restriktioner kring alkohol ner som en bomb över Önos.

Motboken infördes, och försäljning och utskänkning av alkoholhaltiga drycker blev strängt reglerat. För en vin- och sprittillverkare som Önos fick det naturligtvis stora konsekvenser. Under Ragnar Wollins ledning fortsatte Önos tillverka vin, men år 1924 var epoken över. Vin & Sprit köpte ut vinproduktionen och Önos fick 136 000 kr i skadestånd av staten. Äppelmos och lingonsylt blev de nya huvudprodukterna från fabriken i Tollarp. Äldre medarbetare har dock berättat att det så sent som 1944 fanns vin kvar i Önos vinkällare.

1930-talet

1936 – Ragnar Wollin avled hösten 1936 och hans hustru Olga inträdde som direktris. Sonen Dettmar utses samtidigt till disponent. Fru Wollin drev Önos fram till slutet på andra världskriget då Dettmar låg inkallad i Flygvapnet.

Efter en bilolycka fick Dettmar amputera benet och tvangs sluta som flygkapten. Efter kriget, år 1945, tog han över driften av Önos som då var på väg att krascha. Dettmar Wollin kallade sig själv för Kaptenen och kunde ha en barsk, militärisk framtoning. Samtidigt var han väldigt kreativ och nytänkande och tillsammans hans stora tekniska intresse skulle det färga hans tid på Önos. 1939 – En livsmedelsindustri vars produkter till stor del baserades på socker, som var ransonerat under kriget, låg illa till trots en viss statlig tilldelning. Exotiska frukter importerades över huvud taget inte. På Önos lyckades Dettmar Wollin uppfinna en lyckad ersättning för ananas som blev tårtbagares räddning. Hederliga skånska foderbetor, lagom kokta i sockerlag, infärgade med gult och skurna i tärningar, inte bara såg ut utan smakade faktiskt också bedrägligt likt förebilden. Namnet blev en typisk produkt av chefens fantasi: Annan Ananas!

1960-talet

Dettmar Wollin drömde om att göra Önos självförsörjande på flaskor och undersökte möjligheterna att tillverka egna flaskor i formblåst plast. Arbetet tog två år och kostade ungefär 1 miljon kronor.

När man äntligen hittat det rätta plastgranulatet, som varken sprack, luktade eller smakade illa, producerades 30 000 – 40 000 flaskor per dygn. Året är 1967 och med den nya anläggningen löste Önos många problem som minskade fraktkostnader och, framhöll chefen leende, tillgodosåg hans kärlek till vackra maskiner. Tack vare plastflaskan ökade Önos under 1968 försäljningen med 33 procent.

1970-talet

År 1978 började företaget få stora ekonomiska problem.

En grupp på fem medarbetare, de ”Modiga 5” valde att köpa företaget av familjen Wollin. För att få låna pengar av banken pantsatte de sina egna hem. En av framgångsfaktorerna var att man valde att arbeta tillsammans med personalen när man stakade ut en ny väg för företaget. Det handlade om att skapa en större affär som företaget kunde leva vidare på. 1979 köpte man två fabriker som tillverkade ättiksinläggningar. Redan 1981 visade sig den nya vägen vara en framgång och företaget gjorde åter en liten vinst. 1983 etablerades sortimentet Mor Annas. Man experimenterade också men en hel del andra produktkategorier, bland annat sillinläggningar. Till slut kom man fram till att Önos skulle sälja frukt, bär och grönsaker av olika typer. Under 1980-talet gick Volvo in först som delägare och efterhand köpte man hela Önos.

1980-talet

1980 Önos föräras med det ansvarsfulla epitetet ”Kunglig Hovleverantör”.

1987 gick startskottet för del två i strategin, utvecklingen av premiumprodukter, Det nya Önos. Alla produkter gicks igenom och ledningen ansträngde sig för att hitta rätt kombination av råvaror och högklassiga recept, dvs. marknadens bästa produkter. 1989 var det dags för den första relanseringen. Man behöll Mor Annas ättiksinläggningar och etablerade ytterligare ett subbrand Extra Prima på övriga kategorier av sortimentet. Reklam-TV (TV3) började sändas i Sverige 1987. Från starten och 10 år framåt körde Önos reklam-TV. Detta var i reklam-TVs vagga och på Önos ville man lära innan det var för sent. Resultatet var att man var först och fick stor uppmärksamhet för de enkla men geniala filmerna, först med en kvinnlig speaker och sedan ett par tre olika filmer med Åke Ahrenhill som speaker. Filmerna fick Silverägget 1991. Filmerna hade temat ”min egen sylt/saft/marmelad”. Payoffen som användes var ”ÖNOS som det smakade förr”. Än idag hänvisar konsumenter till dessa filmer och nämner ”Ahrenhillfilmerna från Önos” Man etablerade gemensam design, både på förpackningar och allt presentationsmaterial internt och externt. Alla dessa ansträngningar bar frukt. Önos hade lyckats stärka sin ställning som ett av de mest välkända varumärkena i Sverige. Företagsledningen uttalade att detta inte hade fungerat så bra om man inte hade involverat personalen i alla led av utvecklingen.

1990-talet

1992 – På världsutställningen i Sevilla blir vår lingondricka väldigt omtyckt och internationellt erkänd. 1993 – Fusionerades ÖNOS med Ekströms och bildade Ekströms/Önos AB. 1995 Fusionerades Ekströms/Önos med Felix och då bildades Procordia Food AB.

 

2012

Önos får en ny design då samtliga förpackningar får ett nytt utseende. Extra Prima, Mor Annas och Gunillas får en starkare framtoning och arvet från Ragnar Wolin lyfts upp.

Idag är Önos ett av Sveriges mest kända varumärken och omtyckt för sina produkter. Idag ägs Önos av Orkla Foods Sverige där man kan hitta andra kända varumärken som Felix, Bob, Ekströms, Risifrutti, Grandiosa, Fun Light, Liva, Den Gamle Fabrik och Paulúns. Orkla Foods Sverige ingår i den norska koncernen Orkla.

1900-talet

År 1903 startade Ragnar Wollin företaget Önos i Tollarp utanför Kristianstad. På den tiden växte det här rikligt med frukt och bär. Affärsidén var mycket enkel: köp frukt och bär, brygg vin och alkoholfria drycker. Sälj det till kyrkorna som nattvardsvin!

Namnet Önos har anor tillbaka till den grekiska mytologin. Vinguden Dionysos gav en vinranka till en mäktig grekisk kung vid namn Oineus, som betyder vin på grekiska. Oineus uttalas Önos på skånska. Därav kronan på logotypen. Ragnar Wollins affärsidé utvecklades. Så småningom producerades viner som skåningarna kunde njuta av vid det egna bordet. Företaget, som hade ett tiotal anställda, var mycket lönsamt. Som mest hade Önos ett 40-tal olika produkter i sitt sortiment, både egna och importerade viner. Men här fanns även sherry, det egna fiskvinet Williamsheimer, Champagne, portvin, glögg, Skånskt Lantvin blåbärsvin och krusbärsvin. Önos blev känt genom Industriutställningen i Lund sommaren 1907, där Ragnar Wollin lät uppföra en elegant villa med servering. Besvikelsen blev stor när Önos endast tilldelades en bronsmedalj för sin tillverkning av saft och vin. Ragnar Wollin hade räknat med guld och vägrade ta emot sin utmärkelse. I vredesmod sände han prover till vinmässa i Paris. Där, i vinets högborg, erövrade Önos guldmedalj. Denna triumf basunerades ut i både broschyrer och prislistor genom budskapet ”Guldmedalj i Paris 1907” .

1910-talet

1917 slog det så kallade Brattsystemet med hårda restriktioner kring alkohol ner som en bomb över Önos.

Motboken infördes, och försäljning och utskänkning av alkoholhaltiga drycker blev strängt reglerat. För en vin- och sprittillverkare som Önos fick det naturligtvis stora konsekvenser. Under Ragnar Wollins ledning fortsatte Önos tillverka vin, men år 1924 var epoken över. Vin & Sprit köpte ut vinproduktionen och Önos fick 136 000 kr i skadestånd av staten. Äppelmos och lingonsylt blev de nya huvudprodukterna från fabriken i Tollarp. Äldre medarbetare har dock berättat att det så sent som 1944 fanns vin kvar i Önos vinkällare.

1930-talet

1936 – Ragnar Wollin avled hösten 1936 och hans hustru Olga inträdde som direktris. Sonen Dettmar utses samtidigt till disponent. Fru Wollin drev Önos fram till slutet på andra världskriget då Dettmar låg inkallad i Flygvapnet.

Efter en bilolycka fick Dettmar amputera benet och tvangs sluta som flygkapten. Efter kriget, år 1945, tog han över driften av Önos som då var på väg att krascha. Dettmar Wollin kallade sig själv för Kaptenen och kunde ha en barsk, militärisk framtoning. Samtidigt var han väldigt kreativ och nytänkande och tillsammans hans stora tekniska intresse skulle det färga hans tid på Önos. 1939 – En livsmedelsindustri vars produkter till stor del baserades på socker, som var ransonerat under kriget, låg illa till trots en viss statlig tilldelning. Exotiska frukter importerades över huvud taget inte. På Önos lyckades Dettmar Wollin uppfinna en lyckad ersättning för ananas som blev tårtbagares räddning. Hederliga skånska foderbetor, lagom kokta i sockerlag, infärgade med gult och skurna i tärningar, inte bara såg ut utan smakade faktiskt också bedrägligt likt förebilden. Namnet blev en typisk produkt av chefens fantasi: Annan Ananas!

1960-talet

Dettmar Wollin drömde om att göra Önos självförsörjande på flaskor och undersökte möjligheterna att tillverka egna flaskor i formblåst plast. Arbetet tog två år och kostade ungefär 1 miljon kronor.

När man äntligen hittat det rätta plastgranulatet, som varken sprack, luktade eller smakade illa, producerades 30 000 – 40 000 flaskor per dygn. Året är 1967 och med den nya anläggningen löste Önos många problem som minskade fraktkostnader och, framhöll chefen leende, tillgodosåg hans kärlek till vackra maskiner. Tack vare plastflaskan ökade Önos under 1968 försäljningen med 33 procent.

1970-talet

Dettmar Wollin drömde om att göra Önos självförsörjande på flaskor och undersökte möjligheterna att tillverka egna flaskor i formblåst plast. Arbetet tog två år och kostade ungefär 1 miljon kronor.

När man äntligen hittat det rätta plastgranulatet, som varken sprack, luktade eller smakade illa, producerades 30 000 – 40 000 flaskor per dygn. Året är 1967 och med den nya anläggningen löste Önos många problem som minskade fraktkostnader och, framhöll chefen leende, tillgodosåg hans kärlek till vackra maskiner. Tack vare plastflaskan ökade Önos under 1968 försäljningen med 33 procent.

1980-talet

1980 Önos föräras med det ansvarsfulla epitetet ”Kunglig Hovleverantör”.

1987 gick startskottet för del två i strategin, utvecklingen av premiumprodukter, Det nya Önos. Alla produkter gicks igenom och ledningen ansträngde sig för att hitta rätt kombination av råvaror och högklassiga recept, dvs. marknadens bästa produkter. 1989 var det dags för den första relanseringen. Man behöll Mor Annas ättiksinläggningar och etablerade ytterligare ett subbrand Extra Prima på övriga kategorier av sortimentet. Reklam-TV (TV3) började sändas i Sverige 1987. Från starten och 10 år framåt körde Önos reklam-TV. Detta var i reklam-TVs vagga och på Önos ville man lära innan det var för sent. Resultatet var att man var först och fick stor uppmärksamhet för de enkla men geniala filmerna, först med en kvinnlig speaker och sedan ett par tre olika filmer med Åke Ahrenhill som speaker. Filmerna fick Silverägget 1991. Filmerna hade temat ”min egen sylt/saft/marmelad”. Payoffen som användes var ”ÖNOS som det smakade förr”. Än idag hänvisar konsumenter till dessa filmer och nämner ”Ahrenhillfilmerna från Önos” Man etablerade gemensam design, både på förpackningar och allt presentationsmaterial internt och externt. Alla dessa ansträngningar bar frukt. Önos hade lyckats stärka sin ställning som ett av de mest välkända varumärkena i Sverige. Företagsledningen uttalade att detta inte hade fungerat så bra om man inte hade involverat personalen i alla led av utvecklingen.

1990-talet

1992 – På världsutställningen i Sevilla blir vår lingondricka väldigt omtyckt och internationellt erkänd. 1993 – Fusionerades ÖNOS med Ekströms och bildade Ekströms/Önos AB. 1995 Fusionerades Ekströms/Önos med Felix och då bildades Procordia Food AB.

2012

Önos får en ny design då samtliga förpackningar får ett nytt utseende. Extra Prima, Mor Annas och Gunillas får en starkare framtoning och arvet från Ragnar Wolin lyfts upp.

Idag är Önos ett av Sveriges mest kända varumärken och omtyckt för sina produkter. Idag ägs Önos av Orkla Foods Sverige där man kan hitta andra kända varumärken som Felix, Bob, Ekströms, Risifrutti, Grandiosa, Fun Light, Liva, Den Gamle Fabrik och Paulúns. Orkla Foods Sverige ingår i den norska koncernen Orkla.